Häst

Hästen är inte människans allra äldsta husdjur. Först kom hunden och sedan får, getter och svin. De första hästarna i Nordeuropa kom troligen under yngre stenåldern, dvs 2500-2000 f Kr, men man vet att det fanns hästar för mer än 8.000 år sedan, fast det var nog vildhästar. 

Numera är de flesta hästraser storvuxna. De första hästarna var småväxta, bara ca 130 cm mankhöjd. Den första lilla rävliknande hästen, Hyracotherium, utvecklades framförallt i Nordamerika till dagens häst. Från början hade hästen tår som många andra djur men efterhand växte mitt-tån ut till den hov som vi idag kallar hästens fot. Tamhästens närmaste släktingar är mongolhästen eller Przewalskis häst.

Stort användningsområde

Först användes hästarna vid jakt och under krig men efterhand fick hästarna arbeta inom jord- och skogsbruk, i gruvor och industrier. Det finns hemska berättelser om t ex hästar i mörka gruvor där de aldrig såg dagsljus.
Hästarna delas in i grupper allt efter användning: Varmblod eller kallblod. Detta har naturligtvis inget med temperaturen på blodet att göra utan syftar på hästens temperament: Varmblod har ädlare kroppsbyggnad och livligare temperament medan kallbloden har grövre kroppsbyggnad och lugnare temperament.

En egen häst

De flesta hästtjejer drömmer nog om en alldeles egen häst! Är det överhuvud taget realistiskt att ens tänka på detta? För den som bor på rena landsbygden är det naturligtvis lättare än för en stadstjej. Väldigt få har nog möjlighet till ett eget stall utan det får väl i så fall bli inackordering t ex i ett stall eller hos någon bonde för att få bra bete under sommaren och hö till vintern. Förutom foder och strö för hösten så måste man vara garderad för t ex veterinärkostnader om hästen blir sjuk eller skadad. Dessutom försäkrar den ansvarsfulle hästägaren sin häst och tar ansvarsförsäkring.
Om man köper ett föl eller en unghäst så måste man också räkna med att det kostar mycket pengar för att få fram en bruksfärdig häst. Detta gäller i synnerhet kallblodshästarna som t ex ska användas inom jord- eller skogsbruk. Avmaskning, skötsel av hovar, utrustning tillkommer dessutom.

Nordiska hästar

Gotlandsruss

Har nog alltid funnits på Gotland. Ända tills i början av 1800-talet fanns det russ över hela Gotland. Men sedan började den populära lilla hästen utföras till andra länder i samband med det laga skifte som genomfördes på gute-ön 1859, till kolgruvorna i England t ex.

Fjordhäst

Kallas i Norge ofta för vestlandshästen pga sitt ursprung. Där levde den härdiga lilla hästen i branta och karga fjorddalar. I lantbruket fanns dölehästen. De båda räknas som Norges nationalhästar. Fjordhästen är den enda tamhäst som har kvar de ursprungliga viltfärgerna, den blacka grundfärgen med mörkare rand i manen, ål längs ryggen samt ränder på benen. Vikingarna red fjordhäst vars förfäder också utgjorde ursprunget till Islandshästen på 800-talet.

Islandshäst

Kommer från Island, fast ursprungligen kommer den från Norge. Mest är kanske islandshästen känd för sin unika gångart, tölt, (omnämnd redan i Grekland 400 f Kr) som ger ryttaren en mycket bekväm ritt.
Islandshästen är härdig och kan vara ute även vintertid om den har vindskydd. En snäll och hemkär ras med stark vilja och självbevarelsedrift. Därför har den blivit mycket populär också i Sverige. Isländska språket är oerhört vackert och en glädjande tradition är att islandshästen alltid ska få ett namn från sitt hemland.