Ko

De första nötkreaturen domesticerades troligen i Mellanöstern under stenåldern cirka 5000 år fKr. Domesticering kan även ha skett samtidigt och oberoende på Balkanhalvön. Bevarade klippmålningar tyder på att dessa nötkreatur var uroxliknande med långa horn. Uroxen är idag utrotad; det sista exemplaret av denna art nedlades under 1600-talet i Polen. Den korthorniga boskapen kom till Europa under tidig stenålder, men blev vanlig först under järnåldern. Från denna korthornsboskap har flera viktiga mjölkraser utvecklats t ex låglandsboskap och Jersey.

Nötkreaturen äter gräs och spannmål och är idisslare, vilket betyder att de tuggar maten flera gånger. De har fyra magar (nätmagen, våmmen, löpmagen och bladmagen) för att kunna bryta ner cellulosan i kring proteincellerna i växterna. Korna föder en kalv per år och är dräktig i 9,5 månad. I Sverige finns det drygt 1,5 miljoner nötkreatur. De tillhör släktet (Bos), som ingår i underfamiljen oxdjur. Den europeiska nötboskapen härstammar från den under 1600-talet utrotade uroxen (Bos primigenius). Nötkreatur eller nötboskap används för mjölkproduktion (vanlig mjölk), slakt (vilket ger nötkött) och som dragdjur.

Ungen heter kalv. Hanen heter tjur. En kastrerad tjur kallas oxe. En ung tjur kallas stut. En kviga är en kalv av honkön, som ännu inte kalvat. Efter kalvning talar man om en ko. Ordet "nöt" i "nötkreatur" är besläktat med "njuta" och kommer av den forna ordet "nauta" i betydelsen "värdefull".

Nötkreatur har i regel horn. Idag är det vanliga att mjölkkor avhornas som kalvar genom att hornanlagen bränns bort. Hornen kan ställa till med skador på de andra korna eller på de som jobbar med dem.

Det finns många olika raser som används olika beroende på om de skall ge mjölk eller kött. Hur pass härdiga de är mot sjukdomar. Några vanliga raser är:
Svensk röd och vit boskap, SRB, medelavkastning på 7500 kg mjölk per år.
Svensk låglandsboskap, SLB, De väger drygt 600 kg och mjölkar i snitt 7900 kg per år. SLB kommer ursprungligen främst från Nederländerna och Tyskland.
Rödkulla, eller svensk kullig boskap, var den vanligaste korasen i Sverige förr. Både Rödkullan och Fjällkon väger runt 400 kg och mjölkar i snitt 5500 kg per år.

Källa: Wikipedia