Djurnamn

I Sverige finns ca 250.000 renar. De är arktiska hjortdjur och härstammar från vildren, som utrotades i Sverige på slutet av 1800-talet. De används huvudsakligen som boskapsdjur, men även som dragdjur.

En tjur kan i september väga 100-180 kg och en renko 60-90 kg. En kalv väger 4-6 kg vid födseln i maj och 30-50 kg på hösten. Parningsperioden pågår under cirka en månad i september-oktober. Renkon är dräktig i cirka 225 dygn och föder kalven i maj månad. Både hanen och honan har horn som pryder deras huvud. Gamla rentjurar tappar hornen i december, ungtjurar under våren. Renkon tappar hornen under sommaren, först efter att kalven har fötts.

Renen är anpassad till långa kalla vintrar. Varje del på renen är hårbeklädd, till och med mulen! De har en mycket god förmåga att klara kyla men plågas av sommarvärme eftersom de saknar svettkörtlar. Födan är på sommaren mestadels gräs och blad, och på vintern renlav. Renen är en idisslare som har förmåga att smälta lav för att klara sig under de delar av året när grönbete saknas.

Renen har ett mycket bra luktsinne och kan känna lukten av renlavar under ett snötäcke på 70 cm djup och mer om snön är porös. Renar är ständigt på vandring i öst-västlig riktning mellan vinterbetesområdet i skogslandet i öst och sommarbetet i fjällen i väst.

De naturliga fienderna är snöskred och laviner samt rovdjuren varg, järv, lodjur och björn, men även rovfåglar slår ibland renkalvar. I Sverige är det bara samer som är medlemmar i sameby som har rätt att bedriva renskötsel. Av Sveriges cirka 20 000 samer är det endast ca 2 000 som lever av renskötsel. Rennäringen omsätter omkring 100 miljoner kronor årligen.