Duva

Duvor är närmast släkt med stäpphöns och finns över hela världen utom kring polerna. De har använts som brevduvor eftersom de har en mycket god orienteringsförmåga. Är även en uppskattad matfågel.

Vingspannet varierar mellan cirka 65 och 80 cm. Kan flyga i över 100 km/tim. Flyttar till västra och sydvästra Europa, sept-nov och kommer åter mars - april. Duvor har ett speciellt sätt att dricka: de sänker ner näbben i vattnet och suger upp det. De går med en nickande gång. De har en snabb flykt och kan göra kvicka vändningar. De lever i nästan oskiljaktiga par och hjälps åt att bygga boet, ruva äggen och föda upp ungarna. I Sverige finns fyra olika arter: tamduva (ca 100.000 par), ringduva, skogsduva och turkduva.

Ringduva

Är den största, vanligaste, och mest utspridda duvan i Europa. Ljust blågrå med vitt band tvärs över vingen, glänsande grönt och vinrött på halsen med en vit fläck på var sida. Vikt: 0,5 kg. Äter insekter, sniglar, vattendjur, maskar.Finns I hela Sverige upp till lappmarken. Häckar I april-maj. En andra kull juni-juli. Lägger två ägg som ruvas I ca 18 dagar. Efter ytterligare 18-22 dygn är ungarna flygfärdiga.

Skogsduva

Mindre än en ringduva. Mörkare blågrå färgton. Inget vitt på hals eller vingar. Bröstet ljust vinrött. Vingpennor och stjärt svarta i spetsarna.Vikt: 0,3 kg. Häckar i träd, holkar april – juli i blandskog upp till Norrbotten. De lägger 2 vita ägg som ruvas i 14 dagar av båda fåglarna. Efter 18 - 22 dygn är ungarna flygfärdiga. De äter frön, säd, ärter, grönt och en del insekter.