Du vet säkert att människans teknik och sätt att leva ofta ställer till det för djur och natur. Ibland märks det tydligt och direkt, men det kan också ta lång tid. Att djur skadats av plast (påsar, flaskor och annat) som ligger och skräpar i naturen är ingen nyhet. Det är ju ganska lätt att upptäcka. Värre är det med sådant som ingen ser, till exempel det som pågår i världshaven. Där finns det också plastsopor som gör att många djur råkar illa ut, både stora och små.

Nyss var det vår och nu är sommaren redan slut för denna gång. Flertalet djur och växter har antagligen ändå hunnit med allt som hör vår och sommar till. Att hitta mat, skaffa en partner och föda upp ungar har tagit nästan all tid för många djur. Vissa dagar har varit fina, andra jobbiga. Tänk bara på hur flugor och mygg kan vara irriterande för vissa djur. För andra är de mat. Temat för detta nummer är en lite tillbakablick på det som några djur varit med om. Bilderna berättar mycket. Ge dig tid att titta noga. Upplev lite sommar igen.

Många människor är tröttare och sover mer vintertid än de brukar göra under sommarhalvåret. Det gäller också många djur. På vintern är det kallt och ofta svårt att få tag på mat. Att då sova mycket är ett bra sätt att minska matbehovet. Nästan alla djur behöver också sova av andra skäl. Mer eller mindre, allt beroende på art. Vissa sover på dagen, andra på natten, en del sover nästan hela dygnet.

Som du antagligen vet så fungerar och mår djur bäst i den natur de utvecklats i. Om landskapet förändras, till exempel av en kraftig trädfällande storm, så är det något som hänt många gånger förut. Även om stormskadorna ställer till problem så har natur och djur ”lärt sig” att klara sådana naturliga förändringar.

Nu i november, när det här numret av Djurens Värld kommer ut, är det ganska tyst och stilla i naturen. Växter och djur har sedan länge förberett sig för att kunna överleva vintern. Pälsdjur har fått tjockare päls, många fåglar har fått mer värmehållande fjäderdun. Andra fåglar flyr från kylan genom att flytta söderut. Vissa vattenlevande djur ger sig ned på djupare vatten eftersom det är varmare där än närmast ytan. Igelkottar bäddar ner sig och går i dvala. Många insekter, sländor till exempel. Överlever inte vintern som vuxna. Däremot parar dom sig under sommaren. Också det en sorts förberedelse eftersom deras ägg eller larver överlever vintern och kan utvecklas till nya sländor när våren kommer. Om dessa teman och en olycksdrabbad trut handlar detta nummer av Djurens Värld.

Hade du tur med sommarvädret? Blev det som du hade hoppats, sämre eller kanske till och med bättre? Det beror förstås på var du hållit till. På en del håll har det varit normalt med regn, på andra extremt regnfattigt och torrt. Ett problem för bland andra groddjuren. Många av deras bästa dammar har torkat ut och det har varit svårt att hitta tillräckligt fuktiga platser med lämplig mat. Otur, och detta hände 2008 som förklarats vara det internationella grodåret med syfte att hjälpa och sprida kunskap om groddjuren. Djurens Värld har redan i flera sammanhang i tidigare nummer berättat om groddjur. Mer finns i detta. Du får också veta en del nytt om ladusvala och olika bestyr som djur passar på att klara av under sommaren. Du får också se bilder och läsa om ett drama som slutade lyckligt.

Har du någon gång funderat över vad som ligger bakom benämningen rovdjur? Vissa djur får skydd och hälp, andra är illa omtyckta, till och med så hatade att de jagas och dödas.Varför? En av många förklaringar kan vara att djuret uppfattas som snällt eller farligt, men vad är farligt och för vem? Ett djur som dödar och äter ett annat djur varannan dag, är det farligare än det som dödar flera tusen djur i timman varje dag? Ja! Med vårt vanliga sätt att tänka är det så. Det beror på vilka ”rovdjur” och byten det handlar om. Att lära sig mer om djur och hur de faktiskt lever kan starta många nya tankar. När du läst detta nummer av Djurens Värld kommer du kanske att tänka både på den snälla kon och den farliga krokodilen på ett nytt sätt. Förutom temat ”rovdjur eller inte” får du också läsa en del som har med vårens ankomst att göra.

Dagarna börjar bli lite längre, men djur och natur har fortfarande några besvärliga månader att klara av innan vårvärmen börjar göra livet lättare. Att i vardagaren slippa sådant som irriterar kan ocksö göra livet lättare, intenisv klåda till exempel. Även om det verkar oskyldigt så finns det många skäl att undersöka och försöka få bort det där som kliar. Varför djur ofta kliar och putsar sig och hur dom bär sig åt är temat för detta nummer.

Den här gången är det en liten grön groda som tittar på dig från omslaget. När detta nummer av tidningen kommer ut har den och alla andra grodor sedan länge gömt sig på skyddande platser för att klara vintern. Den här grodan har också på flera andra sätt behövt skydd och hjälp för att överleva. Det har den fått och just nu ser framtiden ganska ljus ut. I detta nummer med temat "Lövgrodan" fåt du bekanta dig med denna mycket trevliga ligga groda.

Bjöd sommaren dig på många färgstarka upplevelser? För den som har ögonen med sig finns det gott om färger året runt. I detta nummer kommer du att få se och läsa om färger och vilken betydelse de har för olika djur. Allt beskrivet med med hjälp av många färgstarka bilder.

Hur har vintern varit där du bor? Sträng, mild eller normal? När såg du de första vårtecknen? Ovanligt tidigt, sent eller vid den tid dom normalt brukar dyka upp? Vad är normalt. Det beror förstås på vad man jämför med och vem man frågar. Eftersom vi själva har en mer eller mindre upprätt kroppshållning tycker vi att det är normalt. Djur som går på alla fyra tycker vi också beter sig normalt. Däremot verkar det konstigt att se djur stå på huvudet eller flytta sig i ryggläge. Även om det för oss är upp och ned så kan det för djuret självt förstås vara helt normalt. Många bilder i detta nummer tycks vara upp-och-nedvända. men så blir det när temat, som i detta nummer, är ”upp och ned”.
 

Kanske undrar du som många andra hur djur och natur påverkas av det ovanligt milda vintervädret under slutet av 2006 och början av 2007. Svar kommer först så småningom. Nytt år innebär nya möjligheter. Djurens Värld kan redan nu berätta om en som gäller djur och djurskyddsfrågor, ett material som kalllas REDE. Hela detta nummer har i övrigt som mål att väcka funderingar kring temat ”ta hand om”, något som bland annat behandlas i REDE-materialet. Djur gör det, människor gör det, men vilka tas om hand och varför. En del struntar vi helt i, Med vilken rätt. Vad och vem bestämmer vilka som som skall få särskild omtanke? Svåra frågor, men viktiga att diskutera.

Närkontakt med djur och natur går att få året runt. Sommarhalvåret kanske ger bäst möjligheter, särskilt om man är inttresserad av vad som finns i vatten. Har du sett mycket själv? Kanske fanns det mycket att se utan att du såg något särskilt. I så fall beror det nog på dig själv och att många djur är mycket skickliga på att " vara osynliga". Vissa kan man titta på utan att se dom. Dom genomskinliga till exempel! Temat för detta nummer är just sådana "se igenomdjur". Här i tidningen syns dom mer än i naturen. Det beror bland annat på att kamerans blixtljus reflekteras så att djuren avslöjas.

Efter en ovanligt lång vinter blev sommaren 2006 den varmaste i Sverige på mer än hundra år. Varmast och torrast blev det i södra delen av landet. Där, men också på andra håll tvingades djur och natur klara av en ovanligt lång värmebölja. En del lyckades bra, andra midre bra eller inte alls. I detta nummer får du återuppleva en del sommarminnen, ibland annat genom att se hur djuren påverkas av och försöker anpassa sig till en lång, het sommar.

Temat för detta nummer är ”liftare”, gratisåkare. I naturen finns många sorters liftare och olika sätt att lifta. En del liftar med vattenströmmar eller vind. Andra klamrar sig fast på ett värddjur och hänger bara med på resan. Blodsugare och inälvsparasiter nöjer sig inte med att få transport. Dom äter av och skadar på olika sätt den de liftar med.

Ja, det vill nog både djur och människor. För att kunna det behövs bland annat en frisk kropp, tillräckligt att äta och dricka och en bra plats att leva på Att känna sig trygg är också nödvändigt.

Den lilla griskultingen kikar oroligt fram bakom dörren. Just den här grisen kan vara lugn. Den har säkert ett liv efter jul eftersom den bor i en djurpark. Många besökare har längtansfullt tittat på den lilla grisen. Kanske till och med önskat den som julklapp.

Snart är det dags för nästa. Innan dess kommer förstås, höst och vinter, men sedan blir det vår och varmt igen. För att överleva till dess förbereder sig både växter och djur på olika sätt. Sommaren är också en viktig förberedelsetid, för nästa sommar! Det är då, under den ljusa varma tiden det finns gott om mat. Den som tar vara på alla möjligheter att äta, växa och få ungar ser ju till att öka både sina egna och ungarnas chanser att få uppleva också nästa sommar.

När detta nummer av Djurens Värld kommer ut är våren här. Härligt efter en lång vinter. Det tycker nog också de djur som trots mörker, kyla och snö lyckats överleva. Kanske har du själv hjälpt många genom att lägga ut mat.

Alla hoppas väl på ett bra år men naturligtvis vet ingen i förväg hur det kommer att bli. Men, kan djur det? Är det verkligen möjligt? I så fall, hur bär dom sig åt?

Tråd efter behov. Djur kan förflytta sig genom att springa, krypa, klättra osv. Det fungerar bra så länge djuret har direkt kontakt med något fast underlag. Att flytta sig genom ”tomma luften” är betydligt svårare. Flygande djur klarar det med hjälp av vingarna. Visst, men den som inte har några vingar, vad skall den ta sig till? En liten larv högt upp i ett träd kan snabbt och säkert behöva komma ned till marken för att förpuppa sig. Ska den bara ”blunda” och hoppa?

Temat för nummer 4 år 2002 är ”Varför tycker vi om djur”?.
Den lilla hundvalpen på omslaget, som med stora snälla ögon betraktar dig, anslår temat. Med en liten söt kattunge som exempel får du se vilka detaljer i ett djurs utseende som får oss att tycka om djur. Lemur och hundvalp används för att ge ytterligare förklaringar till varför vi beter oss som vi gör när vi umgås med djur. Att djurs beteende inte alltid är vad det ser ut att vara beskrivs. Hund, katt, krabba och häst ger tydliga exempel.

Sommaren, den årstid då de flesta av oss har störst chans att få se många olika sorters djur är slut för denna gång. Naturen och djurlivet förändras. Hösten kommer och många fåglar flyttar. Temat för detta nummer är också en av långflyttama, den vita storken. Skånes egen sällsynta fågel.

På 1700-talet fanns cirka 5000 storkar i Skåne sommartid. 1954 försvann det sista häckande storkparet. Sverige blev storktomt. Vad hade hänt?
 

Att göra ljud och höra ljud är temat i detta nummer. Det antyds av den färgstarka, galande tupp som pryder omslaget. Ljudets många funktioner belyses med exempel från djurgrupper som fåglar, däggdjur, insekter, kräftdjur, groddjur och reptiler. För kontakt individer och grupper emellan är ljudet viktigt. Fåglar , elefanter, svanar, gräshoppor med flera har egna intressanta lösningar. Att höra var bytesdjur finns, som ugglorna kan, eller att höra en smygande fiende i tid är livsviktigt.

Vingar i någon form behövs för att hålla sig uppe i luften och flyga från en plats till en annan. Hur vingar fungerar och kan vara konstruerade är temat för detta nummer. Betydelsen av vingform, yta och mikroskopiska detaljer förklaras med ord, bild och teckning. Fjärils- och flugvinge är exempel. Stinkslända, jungfruslända och trollslända är exempel på fyrvingade insekter. Harkrank visar på tvåvingarnas vingkonstruktion med omvandlade bakvingar. Myr- och flygfiskvingar beskrivs som intressanta specialfall. Fjärilsvingen som "reklamyta" behandlas med flera exempel. Hur nyckelpigan bär sig åt för att starta och flyga iväg kan man se på bilder av startproceduren.

Har du plockat fram vinterkläderna? Det har djuren gjort.
Naturen har sedan länge förberett sig för att klara den kalla årstiden. Många växter har fällt sina löv. Vissa djur flyttar från kylan och ger sig söderut till varmare trakter. Andra kan på olika sätt överleva trots att de stannar. Att gå i ide, sova hela vintern eller få en extra varm päls är några bra metoder.
 

Har du haft några trevliga, intressanta eller spännande kontakter med djur?
Ibland behöver man inte anstränga sig det minsta. En del kommer oombedda. Mygg är ett kliande tydligt exempel. Naturligtvis är det "maten", vårt blod som lockar de hungriga honmyggorna. Alla djur behöver mat men som tur är kommer ju inte alla till oss för att äta av vår kropp. Däremot tar många chansen att ta för sig av den mat som vi själva vill ha. Det skapar situationer som kan vara spännande, roliga, irriterande eller rentav obehagliga. Allt beroende på omständigheterna och om man ser det från djurets eller människans synpunkt.
 

Om djur som vi ofta ser och känner råkar illa ut väcker det lätt medlidande. Många människor vill hjälpa och skydda, men vem bryr sig om de djur som vi sällan ser eller inte känner till? Att en fågelunge, katt eller igelkott i knipa får hjälp är naturligtvis lovvärt. Den som hjälper det enskilda djuret känner sig också nöjd. Resultatet märks ju direkt.

Det är några av de griporgan som detta nummer ger exempel på. För att kunna äta men också fånga och hålla fast sina byten har djuren utvecklat olika typer av gripverktyg. Hur dom ser ut och fungerar varierar med djurart.Vissa griporgan är mest till för att djuret skall kunna hålla sig fast. Blodigelns sugskiva är ett bra exempel på det. Det tar tid att såga hål på ”blodgivarens” skinn och suga blod. Det gäller att kunna hänga kvar länge nog till och med om blodgivaren försöker skaka loss igeln.

Det gamla talesättet är lika sant för människor som for djur. Människans förfäder var nog lyckliga om de hade en skyddande grotta att övernatta i eller fly in i när det behövdes. Det är likadant nuförtiden. Den som är lycklig nog att ha en egen "borg", antingen det är ett litet enkelt rum, en lägenhet eller ett stort hus uppskattar det nog i grunden på samma sätt. Det går att koppla av, det känns tryggt, man kan kontrollera och bestämma vem som får komma in. Dessutom slipper man bli våt och frysa.
I jordens kallaste områden är det omöjligt att överleva utan ett mycket specialiserat levnadssätt eller ett värmande krypin.

Kände du dig utstirrad när du tittade på omslaget till detta nummer av Djurens Värld? Strutsen med sina stora ögon kan verkligen stirra så att man känner sig granskad in i minsta detalj. Ögon är också temat för detta nummer.

Vad är en huvudfoting och hur ser den ut? Kan det vara någon mening att ha många fötter som inte ens går att gå med?

Ett nummer med kyla och värme. i tropikerna är det varmt dygnet runt, året runt. Våra igelkottar som måste stå ut med en lång kall vinter borde vara avundsjuka. Deras släktingar på Madagaskar kan ju tyckas ha alla förutsättningar för att vara aktiva hela året. Så är det inte! Det finns besvärliga perioder där också. Antingen djur lever här eller där måste de anpassa sig. Att överleva trots torka, hetta, kyla matbrist eller annat som är typsiskt för det område de lever i kräver en speciell kropp och finurliga beteenden. Djur som får tjäna som exempel på detta är bl a fladdermus, tornsvala, igelkott, tanrek, näbbmus och ekorre. Du får också en överskådlig sammanställning som förklarar vad kölddvala, vinterdvala och vintersömn är och vilka djur som använder respektive metod.

Den som gapar efter mycket…
Med ett antal unika foton och bl.a. små dramatiserade berättelser får läsaren många intresseväckande exempel på hur djur på olika sätt kan råka ut för svårigheter när det gäller att få i sig maten. Ibland går det förstås bra som för Rovflugan. Hur kampen mellan en Kackerlacka och Geckoödla slutar är en annan historia som också berättas i ord och bild. Läsaren får också i en fotoserie steg för steg följa hur en Häger måste kämpa för att fånga och svälja en stor fisk. Flera andra exempel ges på originella problem som djur kan råka ut för. T.ex. havsabborren som svalde mer än den kunde eller murenan som försökte dra ned en dykare… Hur djur lyckas få ned maten till magen förklaras bland annat med hjälp av en originell giraffbild…Allt avslutat med lite fakta om hajars beteende. Som tävling finns en ordruta.

Ett nummer som aktiverar läsaren att själv göra spännande upptäckter och dra slutsatser. Noga genomarbetade texter som samverkar med berättande exklusiva foton. Läsaren får genom detta samspel hjälp att förstå hur djur skyddar sig mot upptäckt t.ex. genom att gömma sin skugga och hur detta beror av djurets kroppsform, utseende, beteende mm. Exempel finns bl.a. på hur bläckfisk, knivfisk, insekter m.fl. använder färg- och formlikhet för att kamouflera sig. Numret avslutas med en stor bild där läsaren för pröva sin egen förmåga att upptäcka dolda djur.

Ett nummer med tyngd. Numret inleds med kort elefanthistorik och presentation av olika elefanttyper. Snabel, betar, öron, fötter och andra typiska elefantanatomiska drag beskrivs med foto, text och teckningar. Elefanternas familjeliv och ungarnas uppväxt presenteras med diverse fakta. Elefantens många olika roller som arbetsdjur, stridsmaskin, religiös symbol m m behandlas som exempel på relationen människa - elefant. Elfenbenshandeln och elefantens framtid avrundar temat.

tt nummer med flykt. Fåglarna beskrivs som grupp. Foton, text och teckningar förklarar fjädrarnas konstruktion och funktion, olika fottyper och näbbformer. Häckning, bo, ungar, föda, fågelsång, flyttning är andra rubriker. Relationen människa/fåglar exemplifieras. Fågel som husdjur, fågelmatning och ornitologi som hobby diskuteras också. En faktaruta om fåglar plus ett ordkryss avslutar numret.