Vi vill stoppa hundavel som orsakar lidande

SDF vill förbjuda extremavel av utseende som leder till skador eller nedsatt funktion hos djuren. Hunduppfödare och avelsorganisationer måste göra mer för att stimulera sunda utseenden hos alla raser. Myndigheterna måste också förbättra sin tillsyn av gällande lagstiftning. Inga hundar ska behöva lida för att ett visst utseende är på modet.

Trenden med hårt avlade hundraser, där utseende prioriteras framför funktion och hälsa, verkar bli allt starkare. Sedan början av 2000-talet har veterinärer runt om Europa slagit larm om att de extrema utseendena hos vissa hundraser orsakar skador och sjukdomar hos djuren. Allt oftare får veterinärer korrigera fysiologiska överdrifter som skulle kunna ha förhindrats genom en sundare avel.

Exempel på avelsrelaterade skador och sjukdomar
Många trubbnosiga (brakycefala) hundar lider av andningsbesvär. Det gäller till exempel engelsk bulldogg och mops. Luftstrupen hos dessa hundar kan bli så hoptryckt att de får svårt att andas. Kroppens organ utsätts då för onormala påfrestningar på grund av syrebrist. Det kan i värsta fall leda till en för tidig död för hunden.

Hos bostonterrier, fransk och engelsk bulldog och skotsk terrier är det inte ovanligt med svårigheter vid förlossning. Kejsarsnitt utförs regelmässigt på dessa raser på grund värksvaghet och olämplig kroppsform.

En del raser har besvär med ögonen, vars form, storlek och placering gör dem utsatta för skador. Hos shar pei, som länge var förbjuden i Sverige, skaver de stora hudvecken ofta på ögat och kan orsaka sår på hornhinnan. Cockerspaniel är ett exempel på ras där de extremt tunga och långa öronen kan orsaka öroninfektioner, och hos schäfer ses idag ofta så kallad ”räkstjärt” med vinklade haser och ökad risk för ledskador.

Vad vi gör
Svenska Djurskyddsföreningen deltar både i det nationella och internationella arbetet för att motverka extremavel hos hund, inte minst för att stimulera forskning över gränserna. Vi samarbetar med Svenska Kennelklubben (SKK) i deras arbete att verka för sundare hundavel genom utbildning, information och regeländringar. SDF påtalar regelbundet problemen med extrem exteriöravel för våra läsare i såväl medlemstidningen som i digitala medier. Ju fler som uppmärksammas på hundarnas lidande desto fler kan reagera så att aveln får en sundare inriktning.

Våra krav
SDF anser att följande punkter, inspirerade av SKKs “Särskilda Rasspecifika Domaranvisningar” (2019) måste följas för att säkra djurskyddet inom aveln med hundar:

Andning – Alla hundar ska kunna andas obesvärat, även under rörelse.

Ögon – Alla hundar ska ha sunda ögon utan tecken på irritation.

Bett och tänder – Alla hundar ska ha friska tänder och ett välfungerande bett.

Vikt – Inga hundar ska vara överviktiga eller avmagrade.

Hud och päls – Alla hundar ska ha frisk hud utan tecken på irritation. Pälsen ska inte vara så omfångsrik att den påverkar hundens välbefinnande.

Rörelser – Alla hundar ska kunna röra sig utan ansträngning eller besvär.

Mentalitet – Alla hundar ska ha mentalitet och uppförande som gör det möjligt för dem att fungera i samhället.

I Djurskyddslagen (2018:1192) 2 kap, 11 §, står: “Det är förbjudet att utföra avel med sådan inriktning att den kan medföra lidande för föräldradjuret eller avkomman.” Lagen kompletteras med mer detaljerade regler i djurskyddsförordningen och Jordbruksverkets föreskrifter.

SDF anser att lagstiftningen måste börja användas mer av landets tillsynsmyndigheter. Det är inte acceptabelt att vissa hunduppfödare fortfarande bedriver en avel som regelbundet medför lidande för föräldradjuret eller avkomman, utan att ansvariga myndigheter agerar.

Förutom en bättre myndighetskontroll vill vi ser fler frivilliga åtgärder hos de inblandade parterna. Ett bra initiativ är de ”Särskilda Rasspecifika Domaranvisningar” som tagits fram av SKK, rasklubbar och veterinärer och som används under hundutställningar för att inga extremavlade hundar i ”riskraser” ska få vinna.