Det har inte kommit fram några tillräckligt tungt vägande skäl för att grytanlagsprov med levande grävling ska få fortsätta och då är det svårt att motivera att det ska finnas ett undantag från huvudregeln i djurskyddsförordningen om förbud mot att utsätta djur för lidande, skriver myndigheterna.
Regeringen beslutade den 27 juni 2019 att ge Naturvårdsverket och Jordbruksverket i uppdrag att tillsammans utreda behovet av grytanlagsprov med levande grävling. Syftet var att kartlägga i vilken utsträckning det finns intressen som kan motivera att grytanlagsprov med levande grävling ska få fortsätta.
Nu är uppdraget slutfört och Naturvårdsverket och Jordbruksverket kan konstatera att grytjakt kan vara ett viktigt verktyg vid bekämpning av främmande arter samt vid eftersök av skadat grytlevande vilt. Ur ett samhällsperspektiv är det därför viktigt att det även i framtiden finns lämpliga hundar för grytjakt.
−Det har dock inte framkommit något som visar att grytanlagsproven med levande grävling skulle vara ett bättre redskap för att få fram lämpliga grythundar än alternativa metoder, såsom användning av attrapper eller grytjaktprov, säger Ulrika Gunnesby, projektledare på Naturvårdsverket.
