Djur faller oftast mellan stolarna rent juridiskt när de utsätts för hot och våld som en del i frids- eller kvinnofridsbrottet.
Med anledning av en grov misshandel i värmländska Hagfors, som det rapporterats om i tidningarna Nya Värmlandstidningen och Aftonbladet den 17 mars i år, har organisationen Se sambandet gjort ett uttalande som visar på djurs bristande juridiska status vid våldsbrott i hemmet. Svenska Djurskyddsföreningen delar Se sambandets uppfattning i denna fråga och tycker att den förtjänar att uppmärksammas ytterligare. Det aktuella våldsbrottet aktualiserar viktiga frågor ur ett djurskyddsperspektiv. Därför publicerar vi här uttalandet i sin helhet:

Enligt tidningarna Nya Värmlandstidningen och Aftonbladet den 17 mars 2017 har det skett en grov misshandel i Hagfors på torsdagen den 16 mars.

En man knivhögg sin make och knivskadade deras hund. Brottet skedde i makarnas gemensamma hem och upprinnelsen till bråket handlade om otrohet. Mannen fördes till sjukhus medan hunden fördes till veterinär för operation.

Enligt polis Bjarne Andersson kommer brottet mot hunden med största sannolikhet att rubriceras som skadegörelse. Andersson menar att det inte kan klassas som djurplågeri då förövaren inte tycks ha ”planerat” dådet och inte heller utfört det ”utstuderat”.

I denna korta notis blir två viktiga frågor för Se Sambandet synliga.
För det första: Med stor säkerhet ersätter inte försäkringsbolaget kostnaderna för hundens operation på grund av att brottet skedde i hemmet och utfördes av offrets make. I försäkringsvillkoren ses ett gift/samboende par som en person.

Våldet mot djuret tolkas då som självförvållat av försäkringstagaren och ersättning uteblir. Läs gärna mer om hur försäkringsbolagen diskuterar i Se Sambandets Rapport nr 1: En enkät om djurförsäkringar www.sesambandet.se

För det andra: Djur faller oftast mellan stolarna rent juridiskt när de utsätts för hot och våld som en del i frids- eller kvinnofridsbrottet. I svensk lagstiftning ses djur som saker och knivskadan mot hunden blir i det här fallet att jämställa med att sparka på en byrå istället för att ses som det djurplågeribrott det är. En konsekvens av detta synsätt är att om förövaren enbart döms för skadegörelse kan det inte utdömas ett djurförbud. En förövare kan på detta sätt fortsätta att trakassera sin partner bland annat genom att driva äganderätten till hunden i ett civilmål.

Se Sambandet hoppas att försäkringsbolagen ska börja problematisera sina försäkringsvillkor. Målet borde vara att möjliggöra för brottsoffer att kunna ge sina utsatta djur fullgod veterinärvård.

Se Sambandet kräver att djurs juridiska status ska ändras så att också familjedjur kan ses som brottsoffer och att det i den här typen av mål systematiskt ska utdömas djurförbud för förövaren.

Svenska Djurskyddsföreningen ställer sig bakom Se sambandets ståndpunkter och har för avsikt att göra vad vi kan för att åstadkomma en förändring på området.