Älg

Det största nu levande hjortdjuret är älgen. Den förekommer i tre geografiska raser i Nordeuropa, Nordasien och Nordamerika. Den är Europas största landdäggdjur som kan väga över 500 kg och kan bli upp till 20 - 25 år. Den har kraftigt stort huvud med karaktäriskt höjd mule. Tjurens längd upp till 2,8 m och en boghöjd på upp till ca 2 m och en svanslängd 4-5 cm. Kon blir 1,5 m hög och väger 200-300 kg. I Norrland är älgarna större än i södra Sverige.

Älgen finns i Skandinavien, Finland och österut till Sibirien. I Sverige finns den i hela landet utom på Gotland och i högfjällsområdena. Den vuxna älgen är gråbrun-svarta med vitgrå ben, kalven är rödbrun. Hondjuren har en ljus strimma mellan låren. Korna är hornlösa och saknar tjurarnas hårbeklädda hudflik på halsen, den så kallade dröglappen. Tjurarnas horn kan vara utplattade (skovelhorn) eller greniga (stånghorn) och tappas december-januari. De börjar sedan växa ut under vår-vintern. Stora tjurar kan få uppåt ett trettiotal taggar. Kronan kan då ha en vidd av 1,3 meter. Man kan inte åldersbestämma en älg genom att räkna antalet taggar. Antalet taggar ökar i unga år men minskar sedan vid högre ålder.

Vid ca 1 års ålder är de könsmogna. Brunsttid infaller i September - Oktober. Kon är dräktig i 8-9 månader och kan enstaka gånger få upp till fyra kalvar, som föds på senvåren och diar ända in i oktober.Älgarna rör sig för det mesta i skymningen och under natten samt föredrar lugna skogar och myrmarker. Gärna där det finns vatten. På sommaren är det mest späda kvistar och skott av björk, rönn, vide, asp, björk samt örter som ätes. Näckrosrötter är en delikatess. På hösten är det blåbärsris, andra bärris och ljung. På vintern äts tall, enris samt kvistar och bark av de flesta lövträd. En fullvuxen älg kan äta upp till 10 kg mat/dygn.

Svamp och odlade växter ingår också i dieten och älgen kan orsaka stora skador på odlade arealer. 'Havreälg' är en vedertagen benämning på dessa djur som kan få skjutas utanför den ordinarie jakttiden. Tillstånd till detta kan då ges av Länsstyrelsen. Älgen var en gång spridd över hela Europa men har efter hand utrotas på många håll. Det fanns i slutet av 1800-talet inte många älgar i Sverige. Men efter fridlysning större delen av året har älgstammen nu vuxit betydligt. Vid älgjakten på under hösten skjuts över 100.000 älgar per år i Sverige av totalt 300.000 - 4000.000 och utgör därmed vårt ekonomiskt mest betydelsefulla villebråd.

Trafikolyckor med älg är tyvärr mycket vanliga och stora skador uppstår som regel på både älg och fordon. Dödsolyckor inträffar årligen. Varje år blir 5 - 16 personer (förare och/eller passagerare) dödade eller svårt skadade. Viltolyckorna innebär även ett stort lidande för de inblandade djuren. Även vid olyckor där ingen människa blir skadad innebär framkomlighetsproblem för trafikanten, eftersom de ofta leder till ett längre avbrott i resan. Den genomsnittliga kostnaden för samhället är 35.000 kr för en renolycka och 80.000 kr för en älgolycka. 2003 Rapporterades över 4000 trafikolyckor med älg till polisen, vilket enligt lag måste göras. Vid viltolyckor (alltså även med andra djur) dog detta år 8 människor.