Orm

Ormar växer hela livet och för att kunna uppnå maximal längd måste de ha en bortåt 20 år på sig. En orm klarar bara ca en halvtimme i minusgrader innan den dör och därför övervintrar de nere i marken på sådant djup att de inte riskerar att frysa ihjäl. Idealiska övervintringsmarker är en sydsluttning med inte alltför mycket vegetation så att marken snabbt värms upp på våren.

Svenska ormar

Det finns tre arter av ormar i Sverige:

Huggorm (Vipera berus)
Snok (Natrix natrix)
Hasselsnoken (Coronella austriaca)

Från och med år 2000 är alla grod- och kräldjur i Sverige fridlysta.

Huggorm (Vipera berus)

Huggormen är Sveriges vanligaste och enda giftiga orm och finns hela landet, utom längst upp i norr. Den är en skicklig simmare och klättrare och trivs i ängsmark och gärna i närheten av vatten. Vuxna huggormar kan bli bortemot 90 cm långa. Man känner bäst igen huggormen på sicksackmönstret på ryggen. Honan är oftast (gul- eller röd-)brun, men kan liksom hanen vara helt eller delvis blå eller svarta, vilket ibland kan göra de det svårt att se mönstret på ryggen. Ett annat kännetecken är de vertikala pupillerna.

Huggormen parar sig på våren i april-maj och föder 3-15 levande ungar i slutet av sommaren, som vid födseln är 12-20 cm långa. Hanen blir könsmogen vid bortåt 4 års ålder, medan honan blir det först efter ca 5 år. Med äsping menas antingen honan eller ungen.

Maten består mest av smågnagare och grodor. Bytet dödas med giftet, som injiceras med ett snabbt hugg. Eftersom huggormsbettet är giftigt – uppsök alltid läkare om du blivit biten!

Huggormarna lämnar vinterboet i mars-april. Då är de oftast slöa, hugger inte gärna och intar inte någon föda, något de börjar med först efter parningstiden. Under våren tillbringar de 3-4 veckor med att sola och hålla en hög kroppsvärme. Efter denna period ömsar hanarna skinn och därefter vidtar fortplantningsperioden. Först därefter vandrar de till sina egentliga näringsrevir, där de i regel lever ensamma.

Snok (Natrix natrix)

Snoken kan bli omkring 120 cm lång. Den lever av fiskar och grodor, men kan även till skillnad från huggormen ta paddor. Snoken lägger till skillnad från huggorm och hasselsnok ägg och gör detta i regel i början av juli. Äggen utvecklas sedan under några veckor innan de slutligen kläcks i juli-augusti.

Hasselsnok (Coronella austriaca)

Hasselsnoken har en ljusbrun grundfärg och två längsgående rader med mörka fläckar på ryggen och kan maximalt bli ca 70 cm. Den har ett litet huvud och för ett tillbakadraget liv bland stenar och snår. Den finns bara i södra delen av Sverige. Hasselsnokar äter sorkar, insekter, ödlor och andra ormar — även huggormar.

Kopparormen är till skillnad från vad man skulle kunna tro ingen orm utan en benlös ödla! Ormar har inga ögonlock, vilket kopparormen som ibland blinkar har.